Klockan 8.01
Vaknar.
8.54
Kliver upp.
8.55
Surfar efter NHL-resultat och läser DN på nätet.
9.20
Börjar titta på ett avsnitt av Farscape medan jag gör frukost.
9.23
Två rågbröd med sardiner i tomatsås; två rostade bröd med ost och apelsinmarmelad; ett glas apelsinjuice; en kopp kaffe.
9.45
Ser ett till avsnitt av Farscape och undviker att kliva upp.
10.30
Hänger i lägenheten. Läser Martina Löwdens Allt och lyssnar på Devin Townsend.
12.10
Kavaj, skjorta, slips, solglasögon.
12.11
Kavaj, skjorta, slips.
12.12
Rotar runt bland hyllorna i secondhandbokhandeln vid Notting Hill Gate. Har tre pund kvar sedan förra veckans dricks. Väljer mellan Mason & Dixon och The Name of the Rose. Väljer den senare.
12.30
Fixar glasbeståndet på baren. Snackar kaffe med en Nya Zeländare och planerar inför en privat fest på lördag.
14.30
Hem för lunch.
14.35
Rostade mackor.
14.40
Tittar på ett avsnitt av Farscape.
15.14
Får ett känslosamt text av P. Ignorerar.
15.30
Sitter i fönstret. Skriver en dikt.
16.45
Tillbaka till baren. Bekräftar min uppsägning med gruppens barmanager. Börjar planera en Bourbon-lista för gruppen.
19.00
Ett glas whiskey.
19.15
Ännu ett text från P. Ignorerar.
20.00
Tar Circle Line till Embankment. Springer över gångbron i ett försök att hinna till BFI i tid för The Lady from Shanghai (1947).
20.10
Hann i tid.
21.45
Tumlar omkring runt South Bank.
22.15
Circle Line till Notting Hill Gate.
22.50
Tittar på ett avsnitt av Farscape.
23.40
Lyssnar tio gånger på Järnspöket av Kent och läser William Carlos Williams.
24-någonting
Somnar.
Wednesday, March 25, 2009
Saturday, March 21, 2009
Sömngång
Våren har brytit igenom vinters hårda skal. Cosmopolis andas ut. Vi har överlevt ännu en gång. Gatorna fylls av pigga ansikten dolda bakom alltför stora solglasögon. Bara armar; bara ben; öppna fönster. Kaféerna flyttar utomhus och inne på ölgårdarna hörs det dova brummandet av överviktiga fotbollssupporters.
Det är lördag förmiddag. Trafiken längs Notting Hill Gate rasslar och pyser framåt. Från mitt bord på uteserveringen tittar jag över på gatan där massorna hasar sig fram i klumpar och klungor. Jag lyssnar på Sleepwalking av New Model Army. Gitarren klingar ut i ändlös ensamhet, som i en sorgesång över de tomma engelska småstäderna, dystert över stadens ljudvägg. Jag inser att hur mycket jag än försöker, kommer jag aldrig att kunna dela det här ögonblicket med någon. Det gör mig sorgsen. Insikten av att vara ensam. En unik individ med unika intryck och erfarenheter, bundna till mig, och bara mig. Att sätta mig ned med en vän, eller bekant och spela samma låt vid samma plats, skulle inte vara samma sak. Den unika upplevelsen som bara äger rum inom mig, i takt med det ekande klingande från Justin Sullivans gitarr, så fylld av sorgsen beklagan över en värld han älskar men inte kan hjälpa, kan jag inte dela med någon annan.
Knopparna har blivit gröna. Trafiken brusar framåt. Folk går förbi framför mig.
Det är lördag förmiddag. Trafiken längs Notting Hill Gate rasslar och pyser framåt. Från mitt bord på uteserveringen tittar jag över på gatan där massorna hasar sig fram i klumpar och klungor. Jag lyssnar på Sleepwalking av New Model Army. Gitarren klingar ut i ändlös ensamhet, som i en sorgesång över de tomma engelska småstäderna, dystert över stadens ljudvägg. Jag inser att hur mycket jag än försöker, kommer jag aldrig att kunna dela det här ögonblicket med någon. Det gör mig sorgsen. Insikten av att vara ensam. En unik individ med unika intryck och erfarenheter, bundna till mig, och bara mig. Att sätta mig ned med en vän, eller bekant och spela samma låt vid samma plats, skulle inte vara samma sak. Den unika upplevelsen som bara äger rum inom mig, i takt med det ekande klingande från Justin Sullivans gitarr, så fylld av sorgsen beklagan över en värld han älskar men inte kan hjälpa, kan jag inte dela med någon annan.
Knopparna har blivit gröna. Trafiken brusar framåt. Folk går förbi framför mig.
Friday, March 06, 2009
A view from the top
Sights in the City:
72-74 Notting Hill Gate
Cold light
Upon my slice of the city-
A woman, clad in grey
For another business day-
On the corner to Pembridge Gardens
She stands smoking in the shade.
The flower-stand outside
The Underground is passed
By a steady cluster
Of transportees
In ascent
And descent.
Four young girls giggle
As they jump the barriers and
Cross the great divide,
While busses
Aligned
To Marble Arch, to Oxford,
Twickenham, Victoria
And World's End
Hustle
With the cabs and cars
In-between the traffic lights.
Outside of Crispins
Food and Wine
Street teams lie
In wait
For lonely pray-
And further down,
In the shadow
Of Campden Hill Tower-
The pigeon feeders
Remind passers-by
Of life's
Fragile
Nature-
When they bother to look.
High above
Clouds are gathering
For another charge
Of spring rain.
I tamp my cigar against the masonry
And watch the ashes dissolve in the wind.
It is like I have seen it happen
In countless films
And read
In numerous books.
72-74 Notting Hill Gate
Cold light
Upon my slice of the city-
A woman, clad in grey
For another business day-
On the corner to Pembridge Gardens
She stands smoking in the shade.
The flower-stand outside
The Underground is passed
By a steady cluster
Of transportees
In ascent
And descent.
Four young girls giggle
As they jump the barriers and
Cross the great divide,
While busses
Aligned
To Marble Arch, to Oxford,
Twickenham, Victoria
And World's End
Hustle
With the cabs and cars
In-between the traffic lights.
Outside of Crispins
Food and Wine
Street teams lie
In wait
For lonely pray-
And further down,
In the shadow
Of Campden Hill Tower-
The pigeon feeders
Remind passers-by
Of life's
Fragile
Nature-
When they bother to look.
High above
Clouds are gathering
For another charge
Of spring rain.
I tamp my cigar against the masonry
And watch the ashes dissolve in the wind.
It is like I have seen it happen
In countless films
And read
In numerous books.
Subscribe to:
Posts (Atom)
